För någon vecka sedan när jag och min vän, Alexandra, gick till jobbet var det trångt på trottoaren så en man i 80 års åldern stannade upp och lät oss gå förbi. Väldigt trevligt gjort.

När jag gick förbi honom nickade jag och log till tack, varpå han säger ”Hola guapa”.

”Hola” kunde jag, men ”guapa”, fick Alexandra berätta för mig, betyder "snygging".

På väg till jobbet idag gick jag förbi två män, vad kan de ha varit, i 35-40 års åldern? Det verkar rimligt. Hur som helst, när jag kommer gående emot dem avbryter ena mannen deras pågående samtal, tittar på mig och utropar ”Hola guapa”, vilket jag idag visste betyder ”Hej snygging”.

Tio minuter senare går jag förbi en man i 50 års åldern som stod och knäppte sin vita mopedhjälm och gjorde sig allmänt redo för ett åk. När jag är precis jämsides med honom säger han ”guapa”, och nu är vi alla med på att det betyder ”snygging”, eller hur?

Det jag vill få sagt med det här är tre saker.

1. Ett konstaterande; Jag är jävligt snygg och får veta det rätt ofta.

2. En fundering; Vad vill männen/gubbarna med det här egentligen? Och vad skulle drömsvaret från mig vara

3. En insikt; Jag har mött mina övermän.

Jag är själv en komplimanggivare och tycker att komplimanger är en för bra grej för att uteslutas. Jag är dock inte på deras nivå överhuvudtaget.

Jag undrar om jag ska känna mig dålig som blivit överträffad eller bra för att mina komplimanger är lite mer personliga än så.

Jag tror jag väljer det senare alternativet. Ska man säga att någon är snygg, kan man faktiskt göra det lite snyggt.

A.j